Dags för en ny säsong! Bloggen vaknar till liv igen…

Hej kära läsare!

Bloggen har nu legat i ide i snart ett år. Förra året blev det ett gäng inlägg under någon månad och jag ska vara helt ärligt att upplägget denna höst kommer bli något liknande. Kommer tyvärr inte kunna leverera som Max Ansbro succéblogg med nya inlägg varje vecka men jag ska försöka få till ett gäng intressanta artiklar som framförallt berör Stockholmspingisen.

Uppskattningen jag fick förra gången jag skrev var helt enormt och jag vill ännu en gång tacka för all feedback. Fortsätt gärna kommentera och var inte rädda för att dela ut både ris och ros i det jag skriver. Besöksantalet på denna sida är nu uppe i lite över 10.000 besökare (fast inget har hänt på bloggen på nästan år) så vi får se hur responsen blir denna gång.

Jag gillar att följa upp saker och se resultaten. Därför tänkte jag direkt djupdyka i Stockholmsklubbarnas välmående/icke välmående och ställer mig frågan, hur har det gått för TOP 8 klubbarna? Vi börjar uppifrån med min rankning vad jag anser att klubbarna ligger på just nu…

1. Spårvägen/Boo

Fortfarande ohotat etta i Stockholmspingisen. Fantastisk ungdomsverksamhet, många anställda som ger hög kvalité rakt igenom. Tittar man på Sverigeeliten i P12-P15 ser det otroligt bra ut.
Ända orosmolnet som jag ser är att tappet på de duktiga juniorerna som man tappat (Omid, S.Berglund, Stener…) Man valde även lägga ner som en följd av detta Superettanlaget som kan diskuteras…
A-laget i pingisligan får behålla J-O som fortfarande vinner mycket matcher. Ovisst vad de har för ambitioner med A-laget när Tran gått till Söderhamn.

2. Ängby SK

Har ett stort steg kvar för att gå om Spårvägen. Har dock fortfarande en fin organisation där man arrangerar mycket tävlingar, bra bred ungdomsverksamhet och mycket tränare. Det som dock har hänt Ängby sista året är något helt nytt, flera talangfulla ungdomar har gått till Norrtull. Ängby som alltid varit kända för att ha många duktiga pojkspelare i åldern P12-P15 känns svagare än nånsin där. Visst finns spelare som Danielsson, Hammerfelt och någon till men det är inte alls samma bredd på ”ungdomselit” som vi är vana att se.Ängby har dock ett starkt A-lag som numera spelar i Superettan. På dam och flicksidan är man fortfarande väldigt starka vilket är glädjande.

3. Norrtulls SK

Det som tidigare var en kamp om vilken klubb som var huvudstadens tredje bästa klubb har nu blivit en enkel fråga att svara på. Norrtull SK med Max, Jocke Öhman, Marcus och några starka ledare till har verkligen levererat med ett par otroligt starka årskullar födda 2000-2002. Finns även ett par vassa som är något år yngre. Man behöver dock fortfarande jobba hårt med nyrekryteringen då jag fortfarande har en känsla att man inte alls är på samma nivå med årskullarna P04-P05.
Norrtull valde även att lägga ner A-laget i Superettan vilket kändes helt rätt då mestadels av laget var spelare utanför Stockholm och det skapade ingen klubbkänsla och få folk på hemmamatcherna.
Nu satsar man om igen och vem vet om ett par år kanske det är klubbens ungdomar som slagit sig in i A-laget.
En annan positiv sak med klubben är att man lyckas behålla merparten av alla klass 1-2 seniorer som man haft ett gäng av.

4. KFUM Stocksund

Även fast Stocksund kanske inte har tagit det här sista steget med att anställa kanslist, tränare o.s.v som klubbarna ovan så ligger man kvar på en 4:e plats. Organisationen drivs mycket ideellt fortfarande och man har därför svårt att ta den där sista utvecklingsfasen. Hemsidan är under all kritik (som visserligen Norrtulls SKs är också). Det finns inget matnyttigt alls för en pingisentusiast att läsa om lagindelningar, senast nytt eller liknande.

Stocksunds styrkor är dock en väldigt fin seniorbredd (mycket klass 2-4 seniorer) och det kryddat med några riktigt vassa i A-laget som iår spelar i Div 1. På ungdomssidan finns jättetalangerna Moa, Gustav Berggren, John Lund, bröderna Cedervall och ytterligare någon. Men det känns inte alls som samma tyngd som man hade föra några år sedan med en massa duktiga killar födda 98-02..  Men det man har räcker gott och väl till en fjärde plats på denna ranking.

5. Ingen….
Tyvärr kan jag inte fortsätta listan längre än TOP 4… Motiveringen är helt enkelt att klubbarna som legat runt denna position har tappat så mycket sista året mot klubbarna ovan så det blir svårt att sätta dem i en rankinglista. Nedan kan du läsa motiveringarna och då kan du själv placera dem från 5 och neråt..

Tyresö BTK har nog aldrig mått så dåligt rent sportsligt som man gör nu. Hela A-laget har försvunnit i två år i rad nu. Till och med mr Tyresö (Mika Hasmats) har lämnat för Hammarby så då förstår ni kanske hur illa det är. A-laget ligger denna säsong i Div 3 men har så tunn trupp att man riskerar att åka ur. Klubbens fjärde bästa licenserade spelare spelade i Div 7 ifjol så då förstår ni läget…
På ungdomssidan har klubbens framtidshopp Erik Hogenäs lämnat och gått till Norrtull, går dock rykten om att han ska spela seriespelet med Tyresö i Div 3 vilket kanske kan bli avgörande om de lyckas stanna kvar. En annan framtidstalang är Melvin Andersson som börjat träna med Hammarby. Annars så finns det hyggligt mycket medlemmar kvar då man fortfarande har en egen hall och man arrangerar fortfarande några tävlingar per år vilket är väldigt positivt. Men här behövs sportslig uppryckning och rejält stålbad.

Hammarby IF BTF är klubben dit 90% av Tyresös seniorer gått till. Mycket tack vare det har Hammarby nu en väldigt god seniorbredd, framförallt i spannet klass 3-5 seniorer. A-laget som blev rejäla slagpåsar i Div 2 ifjol med ungdomarna lyckades få en ny chans i Div 2 då B-laget fick en friplats efter kvalförlust upp.  Årets Div 2 lag ser betydligt starkare ut med Nordahl och nyförvärvet Tim Bergman i spetsen. Tycker även man har ett hyggligt B-lag i Div 3 så där ser det helt okej ut.
På ungdomssidan har Ylitalo & C.O inte lyckats behålla sina duktigaste adepter som dragit till Norrtull och Spårvägen. Den ända som är kvar är Viktor Kjellander. Bakom honom ekar det tomt om man ser på tävlingsresultatlistor och datarankingen. Finns dock ett gäng 2002-2003 som börjat ta för sig lite på tävlingar så det finns lite hopp där. Annars känns det mycket som man är tillbaka i ”Enskede BoPS” med mycket bredd och stor omsättning på knattar som kommer och går.

Segeltorps BTK lägger ner A-laget i Div 3…. Känns väldigt svaga efter det beslutet och på ungdomssidan finns Angebrant familjen och sedan finns det bara några få enstaka namn som ploppar upp på ungdomstävlingar. Tyvärr har utvecklingen inte gått framåt här häller..

IFK Österåker & Järfälla var båda bubblare precis som Segeltorp ifjol. IFK Österåker tar små steg framåt vet jag med flera St:Erikscupslag denna säsong, sen har man A-lag i Div 1 och ett B-lag i Div 3. Järfälla hör man inte så mycket av då väldigt få tävlar. Järfälla blev dock 7:a i Stockholms bästa ungdomsklubb så det finns lite framtidshopp där.
Stockholms Bordtennisförbunds årliga ranking över Stockholms Bordtennisförbunds bästa ungdomsklubbar finns via denna länk: http://iof1.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_78665/cf_74/B-ST.PDF

Årets stora bubblare måste vara (ursäkta om jag är lite partisk) Kärrtorps BTK. Tredje plats i förbundets ranking och ett A-lag som är seriesegrare två år i rad. Numera i Division 4 med målsättning betydligt högre upp. Tror dock aldrig Kärrtorp kommer kunna utmana TOP 4 men kanske strax utanför..

Iskalla

Solna BTK fortsätter att hålla en tyst tillvaro långt ifrån storhetstiden på 80 & 90-talet. Trots egen lokal och invånarantal på 73 000 personer i Solna kommun så hade man 38st licenserade spelare ifjol… Visserligen har det fortfarande ett fåtal seniorer kvar som är klass 1 nivå men det gapar helt tomt bakom…

IFK Täby

Ungefär samma folkmängd och 33 licenserade spelare. A-laget fortsätter åka fritt fall i seriesystemet och spelar i Div 5 denna säsong. Oklara ambitioner på en rörig hemsida..

Kommande inlägg tar jag upp följande:

* Silly Season (övergångarna under sommaren)
* Hur slutar serierna? Jag går igenom Div 1 – Div 5…