Dags för en ny säsong! Bloggen vaknar till liv igen…

Hej kära läsare!

Bloggen har nu legat i ide i snart ett år. Förra året blev det ett gäng inlägg under någon månad och jag ska vara helt ärligt att upplägget denna höst kommer bli något liknande. Kommer tyvärr inte kunna leverera som Max Ansbro succéblogg med nya inlägg varje vecka men jag ska försöka få till ett gäng intressanta artiklar som framförallt berör Stockholmspingisen.

Uppskattningen jag fick förra gången jag skrev var helt enormt och jag vill ännu en gång tacka för all feedback. Fortsätt gärna kommentera och var inte rädda för att dela ut både ris och ros i det jag skriver. Besöksantalet på denna sida är nu uppe i lite över 10.000 besökare (fast inget har hänt på bloggen på nästan år) så vi får se hur responsen blir denna gång.

Jag gillar att följa upp saker och se resultaten. Därför tänkte jag direkt djupdyka i Stockholmsklubbarnas välmående/icke välmående och ställer mig frågan, hur har det gått för TOP 8 klubbarna? Vi börjar uppifrån med min rankning vad jag anser att klubbarna ligger på just nu…

1. Spårvägen/Boo

Fortfarande ohotat etta i Stockholmspingisen. Fantastisk ungdomsverksamhet, många anställda som ger hög kvalité rakt igenom. Tittar man på Sverigeeliten i P12-P15 ser det otroligt bra ut.
Ända orosmolnet som jag ser är att tappet på de duktiga juniorerna som man tappat (Omid, S.Berglund, Stener…) Man valde även lägga ner som en följd av detta Superettanlaget som kan diskuteras…
A-laget i pingisligan får behålla J-O som fortfarande vinner mycket matcher. Ovisst vad de har för ambitioner med A-laget när Tran gått till Söderhamn.

2. Ängby SK

Har ett stort steg kvar för att gå om Spårvägen. Har dock fortfarande en fin organisation där man arrangerar mycket tävlingar, bra bred ungdomsverksamhet och mycket tränare. Det som dock har hänt Ängby sista året är något helt nytt, flera talangfulla ungdomar har gått till Norrtull. Ängby som alltid varit kända för att ha många duktiga pojkspelare i åldern P12-P15 känns svagare än nånsin där. Visst finns spelare som Danielsson, Hammerfelt och någon till men det är inte alls samma bredd på ”ungdomselit” som vi är vana att se.Ängby har dock ett starkt A-lag som numera spelar i Superettan. På dam och flicksidan är man fortfarande väldigt starka vilket är glädjande.

3. Norrtulls SK

Det som tidigare var en kamp om vilken klubb som var huvudstadens tredje bästa klubb har nu blivit en enkel fråga att svara på. Norrtull SK med Max, Jocke Öhman, Marcus och några starka ledare till har verkligen levererat med ett par otroligt starka årskullar födda 2000-2002. Finns även ett par vassa som är något år yngre. Man behöver dock fortfarande jobba hårt med nyrekryteringen då jag fortfarande har en känsla att man inte alls är på samma nivå med årskullarna P04-P05.
Norrtull valde även att lägga ner A-laget i Superettan vilket kändes helt rätt då mestadels av laget var spelare utanför Stockholm och det skapade ingen klubbkänsla och få folk på hemmamatcherna.
Nu satsar man om igen och vem vet om ett par år kanske det är klubbens ungdomar som slagit sig in i A-laget.
En annan positiv sak med klubben är att man lyckas behålla merparten av alla klass 1-2 seniorer som man haft ett gäng av.

4. KFUM Stocksund

Även fast Stocksund kanske inte har tagit det här sista steget med att anställa kanslist, tränare o.s.v som klubbarna ovan så ligger man kvar på en 4:e plats. Organisationen drivs mycket ideellt fortfarande och man har därför svårt att ta den där sista utvecklingsfasen. Hemsidan är under all kritik (som visserligen Norrtulls SKs är också). Det finns inget matnyttigt alls för en pingisentusiast att läsa om lagindelningar, senast nytt eller liknande.

Stocksunds styrkor är dock en väldigt fin seniorbredd (mycket klass 2-4 seniorer) och det kryddat med några riktigt vassa i A-laget som iår spelar i Div 1. På ungdomssidan finns jättetalangerna Moa, Gustav Berggren, John Lund, bröderna Cedervall och ytterligare någon. Men det känns inte alls som samma tyngd som man hade föra några år sedan med en massa duktiga killar födda 98-02..  Men det man har räcker gott och väl till en fjärde plats på denna ranking.

5. Ingen….
Tyvärr kan jag inte fortsätta listan längre än TOP 4… Motiveringen är helt enkelt att klubbarna som legat runt denna position har tappat så mycket sista året mot klubbarna ovan så det blir svårt att sätta dem i en rankinglista. Nedan kan du läsa motiveringarna och då kan du själv placera dem från 5 och neråt..

Tyresö BTK har nog aldrig mått så dåligt rent sportsligt som man gör nu. Hela A-laget har försvunnit i två år i rad nu. Till och med mr Tyresö (Mika Hasmats) har lämnat för Hammarby så då förstår ni kanske hur illa det är. A-laget ligger denna säsong i Div 3 men har så tunn trupp att man riskerar att åka ur. Klubbens fjärde bästa licenserade spelare spelade i Div 7 ifjol så då förstår ni läget…
På ungdomssidan har klubbens framtidshopp Erik Hogenäs lämnat och gått till Norrtull, går dock rykten om att han ska spela seriespelet med Tyresö i Div 3 vilket kanske kan bli avgörande om de lyckas stanna kvar. En annan framtidstalang är Melvin Andersson som börjat träna med Hammarby. Annars så finns det hyggligt mycket medlemmar kvar då man fortfarande har en egen hall och man arrangerar fortfarande några tävlingar per år vilket är väldigt positivt. Men här behövs sportslig uppryckning och rejält stålbad.

Hammarby IF BTF är klubben dit 90% av Tyresös seniorer gått till. Mycket tack vare det har Hammarby nu en väldigt god seniorbredd, framförallt i spannet klass 3-5 seniorer. A-laget som blev rejäla slagpåsar i Div 2 ifjol med ungdomarna lyckades få en ny chans i Div 2 då B-laget fick en friplats efter kvalförlust upp.  Årets Div 2 lag ser betydligt starkare ut med Nordahl och nyförvärvet Tim Bergman i spetsen. Tycker även man har ett hyggligt B-lag i Div 3 så där ser det helt okej ut.
På ungdomssidan har Ylitalo & C.O inte lyckats behålla sina duktigaste adepter som dragit till Norrtull och Spårvägen. Den ända som är kvar är Viktor Kjellander. Bakom honom ekar det tomt om man ser på tävlingsresultatlistor och datarankingen. Finns dock ett gäng 2002-2003 som börjat ta för sig lite på tävlingar så det finns lite hopp där. Annars känns det mycket som man är tillbaka i ”Enskede BoPS” med mycket bredd och stor omsättning på knattar som kommer och går.

Segeltorps BTK lägger ner A-laget i Div 3…. Känns väldigt svaga efter det beslutet och på ungdomssidan finns Angebrant familjen och sedan finns det bara några få enstaka namn som ploppar upp på ungdomstävlingar. Tyvärr har utvecklingen inte gått framåt här häller..

IFK Österåker & Järfälla var båda bubblare precis som Segeltorp ifjol. IFK Österåker tar små steg framåt vet jag med flera St:Erikscupslag denna säsong, sen har man A-lag i Div 1 och ett B-lag i Div 3. Järfälla hör man inte så mycket av då väldigt få tävlar. Järfälla blev dock 7:a i Stockholms bästa ungdomsklubb så det finns lite framtidshopp där.
Stockholms Bordtennisförbunds årliga ranking över Stockholms Bordtennisförbunds bästa ungdomsklubbar finns via denna länk: http://iof1.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_78665/cf_74/B-ST.PDF

Årets stora bubblare måste vara (ursäkta om jag är lite partisk) Kärrtorps BTK. Tredje plats i förbundets ranking och ett A-lag som är seriesegrare två år i rad. Numera i Division 4 med målsättning betydligt högre upp. Tror dock aldrig Kärrtorp kommer kunna utmana TOP 4 men kanske strax utanför..

Iskalla

Solna BTK fortsätter att hålla en tyst tillvaro långt ifrån storhetstiden på 80 & 90-talet. Trots egen lokal och invånarantal på 73 000 personer i Solna kommun så hade man 38st licenserade spelare ifjol… Visserligen har det fortfarande ett fåtal seniorer kvar som är klass 1 nivå men det gapar helt tomt bakom…

IFK Täby

Ungefär samma folkmängd och 33 licenserade spelare. A-laget fortsätter åka fritt fall i seriesystemet och spelar i Div 5 denna säsong. Oklara ambitioner på en rörig hemsida..

Kommande inlägg tar jag upp följande:

* Silly Season (övergångarna under sommaren)
* Hur slutar serierna? Jag går igenom Div 1 – Div 5…

 

Inställda turneringar, DM, Silly Season & HSE/HS1s framtid?

Hej allihopa!

Ledsen att det tagit sådan tid sedan senaste inlägget. Det har varit mycket med jobb, pingis, utlandsresa till Barcelona samt lite skrivkramp. Känner att när jag väl skriver något här så vill jag få fram ett budskap, en debatt eller något annat intressant och inte bara skriva för skrivandets skull.

Nu har jag samlat på mig lite intressanta ämnen så vi kör igång direkt.

Inställda turneringar:

Säsongen har precis börjat och storklubbarna Ängby och Spårvägen har precis som vanligt haft trevliga och välskötta arrangemang. Spåret har kört Safe Transport i aug och TTEX-spelen i sept. Ängby har kört Ängbys Höstpool i sept.

När fanan nu skulle gått över till uppstickarklubbarna Norrtulls SK (Norrtullsslaget) och Hammarby (Hammarbydriven) så blev resultatet inställt och inställt. Detta har även debatterats lite på facebook och duktiga klass 1 spelaren Mikael Ottosson är en utav flera som skrivit om detta och fått svar ifrån Max/Norrtull ”Vår tävling ställdes in på grund av problem med tider i hallen” medan Hammarby har förklaringen att förbundet inte meddelat vilken helg Hammarby fick.

Exakt varför Norrtull ställer in vet jag inte men när det gäller Hammarby så var jag (med flera, b.la en representant ifrån Hammarby) med på fördelningsmötet som alltid ligger i April månad med Mika och Thomas ifrån Stockholms Bordtennisförbund och där stod det klart vilka helger alla fick för sina arrangemang. Sen missade förbundet att lägga ut datumet på sitt generalprogram i augusti (den kom in i september) men bokningen av hallen och allt sådant var grönt.

Jag vet att det är krävs mycket jobb för att arrangera en turnering och det är jättebra att även mindre klubbar gör det så inte allting ligger på jättarna Spåret och Ängby. Men det får inte vara såhär struligt i början på säsongen med två inställda tävlingar. Vi har ett kompetent förbund med Mika i spetsen som kunde ha löst åtminstone en av dessa två inställda turneringar om bara ett samtal eller ett mail skickades i somras…

Jag satt även med på det stora kommunfördelningsmötet i maj när det gäller idrottshallarna i Stockholm som representant ifrån Korpen med Stockholms Handbollsförbund, Stockholms Basketförbund, Stockholms Innebandyförbund o.s.v och där kan jag intyga att Mika gör ett bra jobb när det gäller att föra Bordtennisförbundets talan om hallarna. Han har bra dialog med kommun och övriga förbund så nästa gång det strular så får inte klubbarna tveka att ta hjälp ifrån förbundet.

Stora frågan är när Stocksund ska arrangera tävlingar. Vi är många som väntar!

DM

Inbjudan till DM finns nu ute på stbtf.se. Tävlingen går helgen 9-10 Nov i Brännkyrkahallen och jag hoppas verkligen vi får många deltagare i både ungdomsklasserna och herrsingeln. Just Herrsingeln har ju varit under all kritik under några år med klent deltagarantal. Nu vet jag att förbundet har sänkt startavgiften från 200kr till 160kr vilket jag tror kan ge en viss effekt. Det finns nästan 100st klass E- klass 2 spelare i Stockholms län. Skulle vara så kul om iallafall 40-50st dök upp, krydda det med lite klass 3 spelare så blir det en fantastiskt tävling med runt 64 starter, vad tror ni om det?

Silly Season

Även fast vi är inne i början på oktober så är inte Silly Season över. Det sker fortfarande mycket på transfermarknaden.
Här kommer några notiser ifrån senaste tiden:

David Gerby (-94) lämnar Ängby SK som spelare (tror han är kvar som tränare) och återvänder till moderklubben Ekerö där han även varit tränare under ett par år. Detta är en mycket skicklig tränare som inte så många känner till, kan dock lägga ett gott ord om David. Som spelare kommer han nu hjälpa Ekerö mot serieseger i Div 6 och med ytterligare någon spelare på Davids nivå så bör de kunna gå raka vägen till Division 3. Hörde rykten om att Erik Ekberg ev. också var på G till Ekerö.

Niklas Molin (-83) min gamla träningskompis är påväg mot comeback efter nästan två års uppehåll. Klar för Bajens B-lag i Division 3. Kul!

Jonathan Thimon (-01) Lämnar Hammarby för Spårvägen. Stora ungdomsövergångsbomben måste jag säga. Thimon som tillhör yttersta Sverigeeliten för 01:or och Hammarby satsat mycket och även gett honom chansen i A-laget i Div 2 (som dock är alldeles för tuff nivå för Jonathan).

Mattias Ekwall och Carl-Johan Karlsson från Täby till Hammarby. Synd för Täby som verkar ha stora problem, stod något på deras hemsida att klubbens existens är på spel. Vilka får de ihop i deras A-lag i Div 4? Kul för Hammarby som ökar på deras redan stora saldo på klass 3 spelare.

Michael Pettersson (-86) Lämnar moderklubben VIK-47 för Golden Kista som satsar på serieseger i Div 5. Golden gör en intressant satsning! Hoppas deras ungdomsverksamhet kan blomstra och de kan få ut ungarna på tävlingar. Då kan denna klubben bli att räkna med på sikt. Robert Pettersson lämnar Golden för Hysingsvik SK, Michael kommer fylla hans plats med råge.

Tommy Meyer (-62) Lämnar Hammarby för att åker gå till Österåker. Hade en jobbig första sammandragshelg med Österåker i Division 3. Men vi som känner Tommy vet hans högsta nivå och han kommer bli bättre under säsongen.

Fredrik Nordahl (-91) Från Tyresö till Hammarby. Fredrik gör comeback efter två års uppehåll, spelade senast i Division 1 med Tyresö och är nu bäst i Hammarby. Spelar dock lite märkligt inte i A-laget utan i deras B-lag i Division 3. Är en pluskvotare i Division 2 om man plockar upp honom dit.

Robert Eriksson (-70) Från Norrtulls SK till Solna (Huvudsta). Gör en ny säsong i Division 3 efter jumboplatsen med Vasastan ifjol. Huvudsta fick dock en tung öppning och ligger precis ovanför strecket. Kan Robban rädda dem kvar?

Johnny Slätt (-76) Lämnar Hammarby för att åter gå till Segeltorp. Ska på pappret vara given 4:e gubbe i deras A-lag i Division 3. Blev dock inte uttagen till premiärtruppen då Dixon & S.Angebrant fick chansen istället. Får han chansen kommer han kunna ta en del matcher och hjälpa torpet i toppstriden.

Thomas Beckman (-65) Lämnar Tullinge för Stocksund. Kan vara sista och avgörande pusselbiten så Stocksund vinner Division 2. Stocksund har en imponerade seniorbredd nu

Harri Hanski (-72) Lämnar Norrtull SK för Spånga. Kommer gå otroligt bra i Division 4 och med honom i laget tror jag Spånga går upp. Hade dock en misslyckad säsong i Division 3 ifjol, bör lyckas bättre nästa säsong om han får upp Spånga.

Jag stoppar där då dessa övergångar är senast nytt. Går att skriva ännu mer annars. Det händer verkligen saker i Stockholmspingisen och det är positivt!

Avslutningsvis vill jag beröra HSE/1 framtid..

Jag citerar Mikael Ottosson vidare ”Västerås hade 4 deltagare både i klass ett och Elit idag. I Linköping var det elva i elit och då endast två klass ettor och resten lägre klassade. Dessutom var klass ett inställt pga för få deltagare. Nästa helg är det sex deltagare i öppna klassen i Tyresö”

Detta är givetvis inte bra! Håller elitklassen och klass 1 på väg att dö ut på mindre tävlingar? I de större tävlingarna är de inga problem men såhär har de inte sett ut förut på de mindre tävlingarna. Hoppas detta bara är en tillfällighet.

Seniorbredden och seriespel del 2 av 2

Veckans stora pingisnyhet är väl att förbundschefen David Gustafsson avgår. Anledningen ska vara att energi saknas. Denna väldigt tunga post ska nu ersättas och det är viktigt att vi får in rätt person som kan fortsätta med det goda jobbet bordtennisen gjort men även komma till rätta med problemen vi har. Jag har berört några av problemen som föreningsstöttning, organisationshjälp och pingisskolorna här på bloggen.

Nu tänkte jag skriva lite om seniorbredden. Vår sport har något unikt, man kan hålla på med bordtennis i stort sett hela livet. Vi har mycket spelare i 50-60års åldern, spelare som inte bara spelar på motionsnivå utan även står sig bra i konkurrens på tävlingar. I jämförelse med t.e.x gigantsporten fotboll så är det ytterst få som spelar i 50års åldern, de flesta fotbollsspelare slutar när de är runt 35-40år.

Vi ska vara väldigt måna om vår seniorbredd vi har. Många utav dessa fyller viktiga funktioner som t.e.x styrelsemedlemmar, ungdomstränare och sparring mot nya unga stjärnor. Den sistnämnda är intressant och nämns sällan. Det kryllar av klass 1-4 seniorer på tävlingarna idag. Dessa tampas förutom mot varandra även mot massvis av duktiga 11-15åringar som är påväg uppåt i sin pingiskarriär.

Det är fantastiskt att dessa seniorer finns och kan ge våra ungdomar tuffa matcher under ungdomsåren. De ökar chanserna att vi får fram nya generationer som kan bli landslagsspelare och förhoppnings ta medalj på internationellt mästerskap så pingisen får synas i TV och nya ungdomar börjar med pingis och får förebilder. Så går allting ihop som en cirkel och vi alla som gillar pingis är vinnare.

För tänk er om seniorbredden inte skulle finnas? Då skulle alla duktiga 11-15åringar bara få möta varandra i ungdomsklassen och klass 2,3,4. Väldigt understimulerade vilket skulle leda till att de slutade.

Därför måste vi fortsätta värna om seniorbredden, oavsett om det är Klass 1 spelare eller lägsta divisionen i Korpen.

För er som känner mig så vet ni att jag jobbar som idrottskonsulent på Korpen Stockholm. Under mina två år har jag fått bordtennisen växa från 16st korplag HT11 till 95 lag nu HT13.
Korpen fyller en oerhört viktig funktion att fånga upp alla dessa senior som slutat men vill tillbaka till sporten. Man kanske inte vill börja i en bordtennisförening och träna X antal gånger i veckan utan nöjer sig med att spela matcher med kompisarna.

När sedan intresset bitit sig fast igen efter alla dess år utav uppehåll kan man ta steget in i en förening och börja spela med seniorerna där, gå med i styrelsen eller bli ungdomstränare. En annan viktigt effekt Korpen får är att många utav våra 300 spelare har ju barn. När de ser pappa packa pingisväskan varje torsdagskväll för Korpenmatch är möjligheterna större att ungarna också vill börja spela pingis än om pappa inte drog iväg på korpenmatcherna.

I vintras ringde SVT Sport mig och ville göra ett reportage om detta, det blev 2,30min inslag om Korpen och bordtennisen på bästa sändningstid inför 1 miljon tv-tittare (SVT play ej inräknat).
Kolla på länken här http://www.svt.se/sport/korpen-vaxer-explosionsartat

Summering: Självklart ska vi ha elitverksamhet, men det ska läggas dubbelt så mycket på resurser på bredden. Utan bredd, inga utövare och därmed ingen sport. Skulle vara intressant och se vart varje krona ifrån Svenska Bordtennisförbundet går, hur mycket mot elit och hur mycket mot bredd?

Över till seriespelet, i veckan blev Stockholms bordtennisförbund klar med serieindelning i distriktsserierna (Div 4 – Div 7).

Division 4

1. Vasastans BTK
2. Ängby PK
3. Spånga TBK
4. Hammarby
5. Boo KFUM
6. Vällingby SK
7. Spårvägen B
8. Rotebro BTK B
9. IFK Täby

Kommentar: En jämn och bra serie, oklart exakt vilka trupper lagen kommer med så därför blir den svårtippad. Vasastan med Max som lagledare kommer vara starka, det finns bra med spelarresurser i klubben och Max har stenkoll på vad han behöver ställa upp med för att vinna. Ängby PK med Abrahamsson bör också fixa uppflyttning liksom Spångas A-lag med Harri Hanski tillbaka efter en sejour i Norrtull.

Hammarby har fått lite folk ifrån Tyresö som kan hävda sig bra i denna serie. IFK Täby har tappat spelare och jag tror det blir rakt ner en serie till för dem. Rotebro verkar ha tappat lite också och deras oldboys plågas med skador, men det är en joker.

Division 5 Norra

1. Tibble/Kungsängen B
2. Golden Kista BTK
3. Vasastan BTK B
4. Stocksund BTK B
5. Sundbybergs IK
6. Vällingby SK B
7. Bro IK
8. Upplands Väsby BTK C

Kommentar: Spelar Tibble sina kort rätt (d.v.s låter några A-lagsspelare gå ner ibland) så vinner de serien. Golden Kista har också ett bra lag med ambitioner uppåt. Vastastan med Jocke Öhman som lagledare ihop med talangfulla ungdomar bör vara i toppen. Nykomlingen Upplands Väsby C blir sist och Bro följer med ner.

Division 5 Södra

1. Kärrtorps BTK
2. Tyresö BTK B
3. KFUM Stockund B
4. VIK-47 B
5. Tullinge B
6. Upplands Väsby BTK B
7. Hammarby BoPS C
8. Spårvägen C

Kommentar: Känns kanske lite fel att sätta mitt lag Kärrtorp som segrare, men tycker vi har sådan bra trupp att vi satsar på serieseger. Tyresö har för visso tappat flera seniorer men har ändå tillräckligt bra lag för att tampas i toppen. Ungdomarna Lindgren och Hogenäs lär vara stommen i detta lag. Stocksund, Tullinge och VIK-47 kan säker toppa lite men tror inte det räcker för uppflyttning. Upplands Väsby kommer få tampas för att klara sig kvar med Hammarby. Av de rapporter jag fått kring Spårets lag så är de för svaga för denna serie.

Division 6 och 7 finns det totalt 8 serier. I Korpen finns ytterligare 13 serier. Blir väldigt matigt att få med dessa nu. Eventuellt skriver jag om dessa serier längre fram.

Imorgon fredag är det TTEX-Driven i Brännkyrkahallen, sista anmälan 17.00. Efteråt är vi några som ska se VM-kvalet Irland-Sverige på Stabil Kök & Bar i midsommarkransen. Matchen börjar kl 20.45. Kom gärna förbi!

Stockholmspingisens vita fläckar, varför inga föreningsutvecklare på förbunden?

Antal pingisklubbar i Stockholm har minskat för varje årtionde. Vi som varit med ett tag har sett många pingisklubbar gå i graven och väldigt få nya kommit upp. Detta är givetvis ett jätteproblem för sportens framtid. Vi måste få fler pingisklubbar och det borde vara en kärnfråga för både Svenska och Stockholms Bordtennisförbundet.
Tyvärr har jag inte sett någon handlingsplan ifrån förbundet om hur man ska gå till väga för att råda bukt på detta problem. Många andra specialidrottsförbund har anställda föreningsutvecklare (t.ex Svenska Badmintonförbundet, ett förbund som går att jämföras med bordtennisens). Dessa har till uppgift att just utveckla befintliga föreningar med rådgivning, stöttning med allt ifrån ekonomi, ungdomsverksamhet, struktur, organisation, hemsida os..v. Dessa föreningsutvecklare har också till uppgift att fånga upp personer som kan starta föreningar och därmed öka antalet spelare i vår sport. Idag har vi problematiken att en person hör det av sig ifrån en så kallad ”vit fläck kommun” som är intresserade att köra igång något i sin kommun. Har man då en föreningsutvecklare skulle man direkt kunna ta dig i en sådan eldsjäl med personliga möten och stöttning så det verkligen blir. Annars slutar tyvärr dessa samtal mellan eldsjälen och förbundet att förbundet svarar ”Okej, vad kul att du vill starta upp en förening i X kommunen, gå in på denna länk och lycka till, vi hörs”.

Sannorlikheten att det då blir en ny start förening är minimal.
Här är exempel på Stockholmsklubbar som gått i graven under senaste tio åren.

IF Frej (blev väl senare IFK Täby) men Täby är en såpass stor kommun att det borde finnas utrymme för två klubbar i kommunen.

Rönninge SK BTF, storklubb på 90-talet med damlag som tog SM-guld ända in på början av 2000-talet. Hade över 100 ungar i träning fram till början på 2000-talet då klubben lades ner. Det finns inga ideella krafter som orkade längre..

Sollentuna BTK, grundades av Anders Thorzen och Magnus Ågren. Hette förut Helenelunds IK. Jag började själv som tränare där som 16-åring år 2001, då var det över 100 ungar i träning i Turebergsskolans gymnastiksal. 2002 lades klubben ner, det finns inga ideella krafter som orkade längre..

Järva BTK, hade ett viktigt upptagningsområde i Järvaområdet. Järva hade flera seniorlag i Stockholmsserierna och en helt okej ungdomsverksamhet. Klubben lades ner i början på 2000-talet.

Ösmo BTK, hade väl ett medlemsantal runt 50 pers under 90-talet och var alltid en mardrömsmotståndare p.g.a av den långa resvägen i Stockholmsserierna.

Tumba BOIF, hade respekterat A-lag som låg runt Division 3 och även en hyggligt stor verksamhet. Delar av nerlagda Tumba blev Tullinge som jag förstår det. Men Botkyrka kommun är såpass stor att bordtennisen skulle må bäst av två föreningar här. Nu finns det bara en.

Det finns säkert flera klubbar som jag glömt här, men ni förstår tendensen. Vi måste stoppa detta blödande.
Det finns även andra klubbar som haft det väldigt kämpigt i många år nu som en gång i tiden varit storklubbar.
Jag tänker framförallt på Solna BTK, stormakt på 80 och 90-talet med 200 medlemmar, massa av ungar högt upp på rankinglistorna och duktiga dam och herrlag. Idag har man ett St:Erikscupslag i P00, de få ungarna som kommit fram har stuckit till Stocksund direkt. Patrik Björs Strand är ny ordförande i klubben nu och vi är många som håller tummarna på att han kan få ordning på denna f.d jätte som blivit en liten fritidsklubb på ungdomssidan.

Järfälla BTF verkar ha något nytt intressant på G. Man slog ju ihop Riddaren BTK och Bele/Bakarby. Dock så drog deras bästa ungdomsspelare Myhr till Ängby och Thimon till Hammarby. Så där behöver man bygga om på nytt när det gäller spetsen, men fortsätter man bygga på stor bredd så brukar det ordna sig i längden.

Över till kommungranskningen, vi tar det i bokstavsordning:

Botkyrka Kommun
Folkmängd: 87 000
Antal klubbar: 1 (Tullinge)
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  31st
Kommentar: Tullinge har väl lite fler spelare än de som är licenserade men ändå en för klen siffra för en såpass stor kommun.

Danderyds Kommun
Folkmängd: 32 000
Antal klubbar: 1 (Stocksund)
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  72
Kommentar: Helt okej, Stocksund gör ett bra jobb för bordtennisen i denna kommun.

Ekerö Kommun
Folkmängd: 26 000
Antal klubbar: 1 (Ekerö)
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  19
Kommentar: Ekerö har kommit igång sista åren, har fått fram en duktig kille som gick till Ängby. A-laget kvalade till Div 5. Klubben fungerar lite som en plantskola åt Ängby.

Haninge Kommun
Folkmängd: 80 000
Antal klubbar: 1 (Vendelsö IK), åren 2000-2011 fanns det ingen klubb…
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  13st
Kommentar:  Jättekommunen Haninge har bara en liten klubb som några eldsjälar drog igång för två år sedan. Här skulle verkligen en föreningsutvecklare kunna göra stordåd…  13st licenserade utav 80 000 invånare är ju katastrof siffror som alla förstår, men potentialen är enorm.

Huddinge Kommun
Folkmängd: 101 000
Antal klubbar:  2 (Huddinge BTK och Segeltorp)
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  45
Kommentar: Bara 45 licenserade där Segeltorp står för merparten. Angebrant har byggt Segeltorp i många år nu och fick skörda lite frukt när A-laget gick upp i Div 3.
Huddinge har fortfarande stora bekymmer med ett A-lag som gått från Div 2 till Div 7 på 10år. (Laget slutade sist om 0p i Div 6 i fjol). På ungdomssidan händer inte så mkt. Här behövs hjälp för här finns också potential i landets 14:e största kommun.

Järfälla Kommun
Folkmängd: 68 000
Antal klubbar: 1 (Järfälla BTF)
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  99st
Kommentar: Det finns mycket tradition och historia i denna kommun i form av Bele och Riddaren. Nu heter allt Järfälla BTF och hoppas man blir den storklubben som t.e.x Bele en gång var.

Lidingö Kommun
Folkmängd: 44 000
Antal klubbar: 1 (IFK Lidingö)
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  18
Kommentar: Här finns lilla IFK Lidingö med A-lag i Division 7 denna säsong. Klubben har varit liten och skvalat runt lite i många herrans år. Här skulle en föreningsutvecklare kunna göra mycket. Klubben tränar i Hersbyhallen där man nästan får spela med skridskor. Ny hall och bättre samarbete med kommunen behövs.

Nacka Kommun
Folkmängd: 93 000
Antal klubbar: 1 (Boo KFUM, även farmaklubben Orminge)
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  433st
Kommentar: När vi pratar 433 licenserade spelare, då pratar vi kvalité. Såhär ska det se ut i alla kommunen!

Nynäshamn Kommun
Folkmängd: 26 000
Antal klubbar: 1, Nynäshamn BTK
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  0
Kommentar: Tillhör faktiskt Stockholms Bordtennisförbund även fast det ligger långt bort. 0 spelare förra året så ni förstår vilken stor vit fläck detta ‘r. Klubben existerar dock vad jag förstår men sker nog i ytterst liten skala, tyvärr! Klubben hade hygglig verksamhet en gång i tiden.

Salem Kommun
Folkmängd: 15 000
Antal klubbar: 0
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  0
Kommentar: Rönninge SK finns ej kvar. Läst mer i början på sidan.

Sollentuna Kommun
Folkmängd: 67 000
Antal klubbar: 1 (Rotebro BTK
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  23
Kommentar: Endast 23 licenserade men Rotebro ska ha en verksamhet med över 100 ungar i träning varje säsong. Lasse Neaström har fått hållit Sollentunasbordtennis fana i många år nu. 

Solna Kommun
Folkmängd: 71 000
Antal klubbar: 1 (Solna BTK, plus farmaklubbarna Vireberg och Huvudsta)
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  31
Kommentar: 31 licenserade spelare på en kommun med 71 000 invånare och egen lokal med bord uppställde permanent är ju tragiska siffror. Alla håller tummarna på att Solna kommer tillbaka.

Stockholms Kommun
Folkmängd: 889 000
Antal klubbar: Ca 15-18st (finns några mindre ”vilande”)
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  Ca 1.500
Kommentar: Spårvägen, Ängby, Norrtull o.s.v… Ni förstår att här finns mycket pingisspelare. Även värt att lägga till Korpens ca 300 motionärspelare. Det råder dock hallbrist och hade man fått fler hallar hade många klubbar varit ännu större.

Sundbybergs Kommun
Folkmängd: 41 000
Antal klubbar: 1 (Sundbybergs IK)
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  32st
Kommentar: Helt okej verksamhet, kan växa och bli ännu större. Har en stor stämpel som ren breddklubb. Skulle vara kul om det kom fram lite spets ifrån de ungar som börjar. 

Tyresö Kommun
Folkmängd: 43 000
Antal klubbar: 1 (Tyresö BTK, även farmaklubben Bollmora BTK)
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  106
Kommentar: Tyresö är långt ifrån sina fornstora dagar (läst mer i Stockholms största klubbar). Man tappar både ungdomar och senior till denna säsong och ska bygga nytt. Tyresö behövs som en storklubb på pingiskartan så vi hoppas de kommer tillbaka till den nivåer de en gång varit.

Täby Kommun
Folkmängd: 65 000
Antal klubbar: 1 (IFK Täby)
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  53
Kommentar: Har potential att bli storklubb, har varit på gång några gånger med duktiga ungdomar men det har fallerat. A-laget har åkt ner från Div 2 till Div 4 nu.. Trenden behöver vändas!

Upplands-Bro kommun
Folkmängd: 24 000
Antal klubbar: 2 (Bro IK och Tibble-Kungsängen)
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  73
Kommentar: Bro återfinns i Div 5 och Kungsängen vet vi alla spelar i Pingisligan. Kungsängens seniorlag är imponerande på ungdomssidan har det ekat tomt i flera år nu. Här behöver man bygga på ungdomarna annars kan det se dystert ut i denna kommun på 10år.

Upplands Väsby Kommun
Folkmängd: 41 000
Antal klubbar: 1 (Upplands Väsby BTK)
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  41
Kommentar: Jag både tror och hoppas Upplands Väsby har något intressant på gång. A-laget spelar i Division 3 och på ungdomssidan har man glimtat till lite på de yngsta årskullarna.

Vaxholms Kommun
Folkmängd: 11 000
Antal klubbar: Oklart, 0 eller 1
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  0
Kommentar: Hade något på gång för 2-3 år sedan. Sedan dog det ut. Jag har haft dialog med en kille som bor där och som gärna vill få igång något. Hoppas han lyckas och får stöttning ifrån förbundet. 

Värmdös Kommun
Folkmängd: 39 000
Antal klubbar: 1 (Värmdö landets BTK)
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  6
Kommentar: Det finns 6 licenserade spelare i lilla Värmdö landets BTK. Precis som Vendelsö i Haninge spelar både Värmdö landets BTK och Vendelsö IK i Korpen. Här kan förbundet jobba vidare på något som kan bli stort.

Österåkers Kommun
Folkmängd: 40 000
Antal klubbar: 1 (IFK Österåker)
Antal licenserade pingisspelare 2012-2013:  33st
Kommentar: Österåker har blivit en stabil och respekterad förening. Man önskar att det kom fram fler ungdomar på tävlingar och med en befolkning på 56 000 borde det går att ordna närmaste åren.

Sammanfattning: Jag tycker trenden går åt fel håll och vi har för mycket vita fläckar. Antal licenserade spelare säger sig ha ökat nu sista åren, det beror framförallt på de största klubbarna med professionella tränare och konsulenter. Dessa klubbar tar betalt för sin kvalité man levererar och har därmed råd att ha personal. Fler klubbar måste börja tänka så!

Men för att klubbarna ska få den hjälpen så behöver förbundet omprioritera sin resurser och satsa på föreningsutvecklare, på deltid eller heltid. Detta är inget unikt problem för Stockholm utan gäller hela landet. Kompetens försvinner hela tiden när eldsjälar försvinner och då finns risken att klubbarna försvinner. Att hänvisa alla till Idrottsutbildarnas organisation SISU som har häcken full med 68 specialidrottsförbund är inte schysst mot pingisklubbarna. Hjälpen ska ske snabbare och vara konkreta i bordtenniskunskap. Att gå en allmän SISU kurs om medlemsregistret är inte där kraften ska läggas.

Det gamla bidragssystemet ifrån RF när man gav förbunden miljonbidrag till höger och vänster utan återkrav är förbi. Nu måste man visa antal spelare, licenser, lok-stöd, sisu utbildningstimmar o.s.v.. Med andra ord skulle en eller två duktiga föreningskonsulenter dra runt sin egen tjänst ifrån förbundet då bidragen skulle öka  om konsulenterna lyckats med att få X antal nya klubbar och X antal nya spelare. Förutom ekonomi för förbundet blir bättre så blir det roligare för oss spelare med fler aktiva och fler starter på turneringarna!

Jag har haft lite mailkonversation med Spårvägens ordförande Anders Bölenius och han sätter verkligen fingret på mycket av det jag försöker få fram. Han formulerar sig så bra så jag tänker lägga upp det han skriver här:

Jag argumenterar för
·         Fler storklubbar

·         Mer lokaler

·         SBTF, StBTF, RF m.fl. organisationer måste hjälpa oss med kommunerna då det gäller lokalfrågan. Det är svårt att förhandla med kommuner om man är en liten klubb med en enda förälder som ledare. De har ingen chans mot fotbolls- eller innebandyklubbar med 800 medlemmar. Det är inte heller någon vits för förbunden att lägga ner en massa tid på att ta fram utbildningar, spelarutvecklingsplaner etc. när vi inte ens har lokaler att ta emot mellanstadiebarn. I Boo har vi en grupp där vi rekryterar nybörjare från högstadiet. Den är redan full med 40 barn utan att vi gjort någon reklam. Vi skulle lätt få 200 st om vi hade träningshallar.

·         Hjälpa Norrtull, Hammarby m.fl. halvstora klubbar. De klubbarna kommer inte att komma vidare med nuvarande lokaler. De behöver permanenta pingishallar där borden alltid står uppe annars kommer de att fastna på nivån 100 aktiva spelare. De klubbarna står på tröskeln för att bli storklubb och därmed kunna få en organisation som håller över tiden. De måste få en kick i baken av SBTF så att de ramlar över tröskeln och blir storklubbar annars kan de strax falla tillbaka till samma läge som tidigare.

 

Avslutningsvis tycker jag ni ska titta på detta SVT play klippet.
http://www.svtplay.se/klipp/1421779/privata-barnidrottsbranschen-okar

Bredd och pingisskoleproblematiken

Nu var det en vecka sedan jag skrev senast inlägget. Kanske lite för lång tid men jag tror att allt annat än ett inlägg i veckan får bli en bonus då jag har många ”pingisbollar i luften”. Först och främst ska jag tacka Max Ansbro som la upp min blogg på sin startsida. Detta gav ett nytt besöksrekord på lite över 500 besökare på en dag och många trevliga meddelande på facebook. Tack för engagemanget!

Jag ska rekommendera er att gå med i gruppen ”Pingistalk” på facebook där Andreas Ljones gör intressanta podar. Senaste blev Max Ansbro intervjuad.

Max berättade något som berör ett väldigt intressant ämne. Nämligen hur vi tar hand om nya spelare då han började spela pingis vid 16-års ålder i en förening.

Idag ser bredden på åldrarna 7-12år mycket god ut i de flesta större pingisklubbar i Stockholm. Pingis står sig väldigt högt upp i kurs när ungarna i lågstadiet och början på mellanstadiet ska välja vilken sport de vill prova på. Många går på fritids och de flesta fritidshem i Stockholm har iallafall ett pingisbord. Detta pingisbord brukar vara eftermiddagens höjdpunkt för många unga killar och tjejer. Det ända som behövs är en förening som visar upp sig någon timme och helt plötsligt kan 30 nya ungar vara redo att börja i pingisskolan.
Stockholms Bordtennisförbund har enormt mycket 6-10åringar med i TTEX-Talangen, jag har inge siffror men det bör vara över 200st som tävlar om vem som ska bli Stockholms bästa knatte i olika åldrar.

Det är nu det intressant är, vad kommer dessa pingistörstande ungar till för verksamhet? Vad sätter förening för tränare på sina pingisskolor?
Det finns föreningar som resonerar, ”vi sätter Kalle 17år och Jonas 17år på pingisskolan”. Det blir bra… Men blir det så bra och sätta två oerfarna tonåringar på den kanske viktigaste träningsgruppen i hela klubben? Det finns några som tror att bara för det är nya ungar som inte kan grunderna i pingis så kan vem som helst ta hand om pingisskolan. Tror man det så är man väldigt illa ute.

Det är i pingisskolan man väcker intresset hos barnen, där knyter man relation och förtroende med föräldrar (vilket är extremt viktigt för det är i början på pingisskolan som föräldrarna dyker upp och är med på träningspassen), man lär barnen att hålla i racket på rätt sätt, hur man ska jobba med fotarbete, grundslagen, serve, regler o.s.v..

Med andra ord tränaren som behövs på pingisskolan måste vara väldigt begåvad och kunna lära ut alla grunder, ha ett stort engagemang för att väcka den här glöden, ha ett stort pedagogiskt kunnande, ta föräldrar…
Summering till alla pingisklubbar: Det är viktigare att ni har era bästa tränare på pingisskolan än att (som många gör) sätter denna tränare enbart i bästa ungdomsgruppen. Iallafall om ni vill bygga en långsiktig förening med elit och bredd.

Tyvärr får jag ofta höra att man sätter just sina nya tränare i 17-års åldern på pingisskolan. Det slutar ofta med att barnen efter halva pingisskolan inte vet hur man håller i ett rack, det man gjort mest är rundpingis och ”King”. D.v.s slå en boll över nätet var 5:e minut och därmed mest tränat löpsteg än att lära sig hur man spelar pingis. Dessa oerfarna tränare kan också ha svårt att hitta glöden hos barnen som sedan får dem att fortsätta efter pingisskolan.
För det är ju hela grejen med att ha pingisskola, att så många som möjligt tycker detta är jättekul, att det lärt sig mycket och vill vidare.

De flesta pingisklubbar i Stockholm har mindre hallar och kan kanske ta emot 12-18 barn i en pingisskolegrupp. Om inte 50% väljer att fortsätta in i ordinarie verksamhet ska man verkligen ifrågasätta vad man håller på med. Då finns stora stora brister i kvalitén i pingsskolan och dessa behöver rättas till omgående, annars har man väldigt få ungar som fortsätter vidare in i klubben. Barnen väljer att göra annat helt enkelt.

Men vad händer sen när barnen fyllt 13-14år? Pingisen har idag jätteproblem med att behålla 13-20åringarna. Det är inget unikt problem för pingisen att det är svårt att behålla ungdomarna i just den åldern men jag tycker vi är extra dåliga på detta i jämför med många andra sporter.

Varför då? Jo för pingisen har knappt någon breddverksamhet i åldern 13-20år. Om du är 13-14år och ska fortsätta med pingis bör du helst vara elitsatsande annars blir du nästan bortprioriterad. Detta är givetvis katastrof och jag ska några frågeställningar här:

* Vad finns det för stimulanser för 13-20åringar som vill spela på breddnivå? Några tävlingsarrangörer kör ”bredd” och ”öppen” vilket är bra men dessa är alldeles för få. Tyresö BTK ska ha en stor eloge för sina duelltävlingar som bara är för spelare med lägre rankning.

Att vi idag har HJ17 och HJ20 tävlingar där nästan ingen spelare är över 15år i ofta magra startfält på 10-tal starter trots att tävlingen är rätt känd är ju pinsamma siffror. Och så har det sett ut nu under hela 2000-talet. Jag började spela som 11åring i Rotebro BTK och minns mina första turneringar som 13-åring i slutet på 90-talet. Då var det ofta runt 40 starter i HJ17 och HJ20 och då var de flesta i den åldern. Under 2000-talet har detta bara blivit sämre för varje år.

En orsak i Stockholmspingisen kan vara att St:Erikscupen tappat sin status totalt. På 90-talet var det givet att alla klubbarna ställde upp med sina bästa spelare i varje årskull. Det brukade bli rafflande serier och roliga slutspel. Idag är knappt någon i TOP 20 i varje årskull med i St:Erikscupen och det är något man testar på som 9-åringar kanske och sedan aldrig mer återkommer. Förr var det flera divisoner ända upp I P14 och P15 klasserna. Idag finns knappt lag där…

Vad är det som händer? Är pingisklubbarna bara intresserade utav ”russina i kaken” ifrån pingisskolan och skiter i resten? Inte undra på att vi har sådan tränarbrist i denna stad när vi inte tar hand om bredden på 13-åringarna och uppåt som inte vill elitsatsa. Utan bredd = Mindre tränare, mindre engagerade folk i förening vilket i sin tur leder till mindre och sämre föreningarna.

Nu låter jag väldigt kritisk i detta inlägg. Jag vet att det finns goda exempel. Ängby SK är det exempel jag tänker på först. Ängby har många 14-18åringar i sin förening som spelar i diverse seniorlag och får träna efter sina ambitioner utan att bli utstötta.  Därför har jag aldrig hört Ängby SK haft tränarbrist utan där fylls det hela tiden på med nya egna förmågor med hjärtat på rätt ställe.

För idrottsrörelsen är det enormt viktigt att ta hand om 13-20åringarna och det skickas ständigt politiska budskap ifrån stat och kommun om att göra satsningar för att ta hand om dessa.

I mitt förra inlägg beskrev jag hur Svenska Bordtennisförbundet för mindre bidrag beroende på antal medlemmar som föreningarna redovisar. Andra saker som föreningarna ska redovisa är det statliga LOK-stödet och SISU utbildningstimmar. Om dessa redovisningarna är usla ifrån föreningarna så… Ja, då får förbundet mindre bidrag ifrån RF och så är vi inne i det när hamsterhjulet som snurrar åt fel håll.. Mindre bidrag = Mindre resurser, mindre resurser = mindre personal, mindre personal = mindre och sämre verksamhet..

Att Max fick chansen att börja spela i en förening som 16-åring är fantastiskt. Stor eloge till min gamla klubb Enskede BoPS (numera Hammarby). Idag vet jag hur verkligheten ser ut i denna fråga och tyvärr är den dyster. Jag tror knappt klubbarna tar emot spelare i den åldern då de lära säga något i stil med ”Vi har inga 15-18 åringar i klubben, de få som finns kvar satsar mot SM och har spelat sen de var 8år. Så svaret blir tyvärr har vi ingen plats åt dig”. Om inte denna 16-åring vill börja i pingisskolan med 8-åringarna. Där kan ni lista ut svaret själva.

Pingisklubbarnas organisation

Nu tänkte jag beröra ett ämne som jag tyvärr vet att många pingisklubbar i Stockholm brister på.  Nämligen sin organisation, struktur, stabilitet, kommunikation med sina medlemmar o.s.v.

Vi alla vet att i huvudstaden är tiden då folkrörelsen stod i centrum och ideella krafter skulle lösa allt sedan länge är förbi. Det är väldigt svårt att få ideella krafter att kontinuerligt ställa varje vecka med arbetsinsatser för en förening. Att få folk att ställa upp någon gång per år kan funka men det är det kontinuerliga man söker.  Det finns fortfarande ett fåtal vuxna individer som faktiskt gör ett enormt jobb utan ersättning i några föreningar men det jag undrar är om detta är hållbart? Och vilken kvalité ger det verksamheten att man lägger allt på några stackare som efter sitt heltidsjobb ska sitta på kvällar och helger och sköta allt som är kring en förening. För det är mycket att tänka om man vill upprätta kvalité och vara en blomstrande förening.

Ni som läste mitt första inlägg om de sex största föreningarna i Stockholm så har de tre största en gemensam nämnare, anställda tränare och anställda idrottskonsulenter på kansliet. För att få stabilitet på lång sikt är det oerhört viktigt med att ha professionella personer i ett team, d.v.s människor som har detta som yrke och som kan vara kvar i flera år. Det behöver inte vara på heltid utan kan vara deltid eller extrajobb på kvällar.

Idag är 95% av alla bordtennistränare i Stockholm arvoderade, timlönen varierar beroende på utbildning, ålder, erfarenhet och kompetens. Betalar man inte sina tränare så har man inte några tränare. Så enkelt är det och så har det varit i många år nu.

Självklart måste ideella krafter finnas kvar för att få allt att rulla oavsett om man har anställd personal eller inte men en förening blir oftast väldigt sårbart när man bara har ideella krafter som byts ut hela tiden då styrelser och eldsjälar i föreningar ofta blir föräldrar som sedan försvinner när deras barn byter klubb eller slutar. Och så får man börja om igen och igen… Är det med detta system vi ska få fram talanger ifrån klubbarna? Ser man ur ett internationellt perspektiv så har många andra länder helt andra system där man jobbar professionellt som tränare och/eller som administratör. Detta är inget problem unikt för stockholmspingisen bara utan för hela idrottsrörelsen.

Jag ska inte sväva iväg i detta utan återgå till min rubrik ”Pingisklubbarnas organisation”. Hur väl sköts klubbarna runt om i Stockholm? Jag tycker det är oerhört kul med organisation och struktur och vet vilken positiv effekt det ger om man försöker bygga efter dessa två komponenter. Tyvärr får jag ibland höra den ena skräckhistorian efter den andra ifrån föräldrar som har barn i olika stockholmsklubbar där organisationen är på sandlådenivå.
Föräldrar beskriver att de skickat 3-4 mail utan att få svar ifrån sig klubb, man får lägerinbjudningar två veckor innan höstlovet börjar.. Då har ju många familjer redan planerat höstlovet. Kom igen nu pingisklubbarna! Svara på mailen ifrån föräldrarna och jobba mer med framförhållning! Allting kan inte ske impulsivt. Några år senare när man träffar samma förälder har barnet bytt sport eller slutat…

Detta gör mig givetvis oroad och det är väl därför jag skriver detta inlägg.  Konkurrensen ifrån andra idrotter och aktiviteter är större än någonsin. Här är några frågor du kan ställa till din förening:

Framförhållning: Hur lång tid i förväg fick du veta vilken träningsgrupp du ingår och vilka dagar i veckan du tränar? Pingisklubbarna har haft hela juni, juli och halva augusti på sig att förbereda detta. D.v.s nästan tre månader. En klubb med bra framförhållning kontaktar sina medlemmar i slutet på våren (april, maj) och ställer frågor som ”Vill du fortsätta med pingis i höst?”, ”Hur många gånger i veckan önskar du träna?”, ”Är det någon speciell person du vill ska ingå i din träningsgrupp?”… 
Om svaret är nej på denna första fråga har vi första felet i din förening som skapar mycket merjobb sen när hösten börjar och allt detta ska korrigeras i efterhand med massa arga föräldrar och seniorer  som undrar varför det blivit si eller så.

Nästa fråga, när fick du mailet om de nya träningsgrupper och träningstiderna för hösten? Kom det i juni är det bra, kom det i juli är det okej, kom det i början på augusti är det underkänt, kom det i mitten eller slutet av augusti så är det katastrof
Varför är det så dåligt att skicka gruppindelning och träningstider en vecka innan man kör igång för? Som jag nämnde tidigare så lever vi i en värld med konkurrens utav andra idrotter och aktivitet. En familj med två eller tre barn behöver framförhållning för att planera alla barnens aktiviteter, det kan vara innebandy, fotboll och annat som också ska in och det behöver roddas med hämtning och lämning. Även andra aktivitet kan locka som kommer ut med sina träningstider under sommaren.
Om bordtennisförening alltid är sist ut med dessa utskick ökar risken för att vi tappar intresserade ungdomar och seniorer som fastnat för annat. Här måste vi bli bättre!

Man behöver inte göra det onödigt svårt för sig i dessa utskick, använd Google Drive som är ett gratis webbverktyg som hjälper till att skapa enkla formulär där alla svaren sammanställs för er. Jag vet att Ängby SK har kört detta i över ett år nu och Spårvägen började med det i vintras. Även Stocksund, Hammarby och Väsby har det på sina hemsidor. Detta dokument kan man enkelt använda i anmälningar för träning, tävling, intresseförfrågningar os..v

Idag är hela idrottsrörelsen baserade på webbverktyget Idrottonline, därifrån bygger man sin hemsida, lägger upp sitt medlemsregister (som sedan gör det möjligt att licensera spelare), LOK stöd o.s.v. Finns inte medlemmarna inne där så finns det inte med i idrottsrörelsen helt enkelt. Och finns det inte där så får Svenska Bordtennisförbundet kraftigt sämre bidrag ifrån RF, och får Svenska Bordtennisförbundet kraftigt sämre bidrag ifrån RF så får Stockholms Bordtennisförbund mindre resurser. Och det i sin tur gör att föreningarna får det sämre i stöttning och mindre resurser överlag… Så allting slår tillbaka till oss om vi inte alla börjar använda idrottonline fullt ut nu.  Jag hyllade förut Norrtulls SK som den tredje största Stockholmsklubben, det är faktiskt den ända Stockholmsklubben som INTE kör idrottonline som hemsida utan är kvar i det gamla systemet med alternativa hemsidor (som oftast kostar pengar och är omoderna). Idrottonline är helt subventionerat utav RF och har kostnadsfri support.

Men bara för att sin förening har idrottonline betyder ju inte det att allt är frid och fröjd. Stockholms Bordtennisförbund har mailat alla föreningarna nyligen och tryckt på att föreningsrapporten MÅSTE in snart. Föreningsrapporten går via idrottonline som sen går till förbundet och sen till RF som i sin tur ser om sporten ökat eller minskat. Detta gäller hela idrottsrörelsen alltså. Det är tuffare och klarare reglar nu och så kommer det förbli. I förbundets mail står det att endast 50% utav föreningarna skickade in föreningsrapporten förra året, katastrofsiffror såklart som drabbar oss pingisspelare.

Här är några föreningarna som iallafall har 50 medlemmar eller fler som ej lämnat in denna föreningsrapport som är helt avgörande för kommande statsbidrag. (Den måste vara inne senast 31 aug). Varje medlem som registreras i en förening kan motsvara hundralappar för förbundet i slutändan. Om en förening struntar i detta så förstår ni att det är många tusenlappar vi pratar om.

Ekerö IK
Golden Kista BTK
IFK Täby
KFUM Stocksund
Norrtulls SK
Rotebro BTK
Spånga TBK
Sundbybergs IK
Upplands Väsby BTK
Ängby SK

Vi behöver fler föreningar i Stockholm, de behöver vara bättre organiserade, alla måste jobba med idrottonline. När vi har fler och större klubbar kommer vi få fram fler spelare, tränare och klubbar som kan arrangera egna tävlingar.

Med en bra organsiation så slipper det se ut och kännas såhär inför säsongensstarten.. Då finns risken att de få eldsjälarna som finns kvar brinner upp…

Kommande veckor lovar jag följande blogginlägg:
* Seriespelet del 2 – Stockholmsserierna
* Seriespelet del 2 – Korpen och seniorernas betydelse.
* Kommunöversikten i Stockholms län, hur många pingisspelare och klubbar har vi varje kommun?
* Organisation vidare… Finns mycket mer att skriva om detta ämne..

Seriespelet del 1

Responsen jag fått efter jag startade denna blogg i helgen har överträffat alla förväntningarna. Förutom en hel del uppmuntrande kommentarer så fick bloggen 114 unika besökare så det finns ett intresse! Jag får kanske öka mina ambitioner lite och skriva något inlägg i veckan istället för något i månaden.. Vi får se hur mycket tid som finns i höst!

I mitten på september drar de nationella serierna igång och i början av oktober startar Stockholms Bordtennisförbunds lokala seriespel. Seriespelet delas ju upp i Pingisligan – Div 3 (nationella) sedan tar distriktsförbunden över från Div 4 och neråt. I vissa distriktsförbund ser bredden klen ut där det endast verkar finnas Div 4 och Div 5.

Vilken region har de tuffaste distriktsserierna? I Stockholm har vi en division 4, två division 5 serier, fyra division 6 och och fyra division 7 serier. Totalt elva serier vilket gör att nivån blir rätt hygglig. I division 4 och 5 serierna brukar det alltid finnas seniorer som spelat Div 1 & 2 pingis för inte allt så länge sen i kombination med unga talanger som är påväg upp.

Andra distrikt som verkar starka när det gäller distriktsserier är Skåne och Småland där det finns en bredd med nästan lika många lag som Stockholm. Men jag skulle nog ändå vilja sträcka ut hakan och säga att Stockholms distriktsserier är landets tuffaste.

Men det kommer inte komma några preliminära serier i Stockholm fören tidigast i slutet på augusti så därför tänkte jag skriva lite om de nationella serierna Div 2 och 3 i de serier där Stockholmslagen är mest representerade. Även kallade ”Stockholms 2:an” och ”Stockholms 3:an” fast det är i nationella seriespelet.

Div 2 ÖSN (min gissning på sluttabell)

1. KFUM Stocksund
2. Virebergs BTK
3. Islandstorget
4. Aspuddens BTK
5. Stockholms-posten
6. Back BTK
7. Tyresö BTK
8. Hammarby IF BTF

Stocksund hade både bredden och spetsen för att vinna serien. Ekdahl kommer inte tappa många matcher. Wallenström o Andreasson ska vara två stabila pluskvotare också. Finns sedan ett gäng med spelare som kan spela som fyra och ta matcher.
Vireberg som åkte ur Div 1 har också ett starkt lag på pappret med en bra och bred trupp som kanske är favoriter i mångas ögon. Tror dock Stocksund kan vara lite starkare.
Islandstorget och Aspudden kommer säkert ha en stomme med 14-18åringar som tillhör Sverigetoppen i sin årskull. Posten och Back är två stabila veteranlag som kan störa topplagen lite men kommer inte vara aktuella för någon serieseger.
Tyresö och Hammarby kommer få slita för varje poäng. Niklas Berg kan dock slå de flesta i denna serie men det räcker inte att klara kontraktet på en spelare. Hammarby utan Holmsten och Lindén blir slagpåse..

Notera, IFK Österåker spelar i Div 2 NSS. En betydligt sämre Div 2 serie där man har goda möjligheter att konkurrera om uppflyttning till Div 1 igen.

Division 3

Här finns två stycken ”Stockholms 3:or.
Vi börjar med Division 3 ÖSNÖ

1. IFK Österåker PK
2. Stocksunds BTK
3. Järfälla BTF
4. Ängby PK
5. Boo KFUM
6. Huvudsta BTK
7. Upplands Väsby
8. BTK Fore

Detta är en oerhört jämn serie och därmed väldigt svårtippad. De förväntande bottenlagen är inte dåliga och kan röra om i grytan under säsongen. Jag tror dock på att Österåker och Stocksund kan vara med i toppen och Österåker har så många duktiga klass 2 och 3 spelare att de bör ha goda möjligheter att vinna denna serie.
Stocksund kommer säkert vara en mix mellan gammal och ungt som förra året, då blev man mittenlag. Nu har ungdomarna utvecklats ännu ett steg så tror de tampas i toppen.  Järfälla är en liten joker, Tommy Bergman är ny kommer gå plus i serien. Ängby PK kommer nog ställa upp som Stockan, blandning av ungt o gammalt.
Huvudsta som ijfol blev 2:a i serien och missade kvalet upp kommer få det tuffare iår. Serien är klart tuffare och spelarmaterialet håller inte för topplaceringen denna gång. Upplands Väsby BTK slutade 5:a i Stockholms Div 4 och fick en gratis plats upp. Väsby har en bra klass 3 bredd på fyra, fem herrar som kan ta lite matcher här och där. Men om man vill stanna kvar i Division 3 så måste man värva en ankare som går klart plus. Kanske har eldsjälen Jonas ”Sankan” Sandqvist ett ess i rockärmen?
BTK Fores veteraner kommer få lägga all energi på att försöka klara sig kvar.

Division 3 ÖSNV

1. Midsommarkransens BTK
2. Rotebro BTK
3. IK Makkabi
4. Hammarby BoPS
5. Djurgårdens IF BTF
6. Hysingsviks IK
7. Segeltorps BTK
8. Orminge BTK

Ännu en väldigt jämn och svårtippad serie, tycker dock denna Div 3 serie är lite tuffare än den ovan. Tror på att min moderklubb Rotebro som åkte ur Div 2 kommer utmana om seriesegern. Jag sätter Midsommarkransen som en liten skrällvinnare. Spårvägen har så oerhört mycket duktiga 13-15åringar nu som måste in i deras seniorlag. Placerar man rätt killar i detta lag ihop med t.e.x Per Jönsson så kommer man bli oerhört farliga. Om IK Makkabi spelar med Mellin o Lagerfelt i varje lagmatch så har man minst 7-7 i nästan alla matcher mot lagen på undre halvan i denna serie. Hammarby o Djurgården bör hamna i mitten, men man kan dras ner i nedflyttningsdramatik om man inte presterar mot Hysinsgvik, Segeltorp och Orminge som jag tror kommer få kämpa för överlevnad. Hysingsvik har ett intressant lag med gamla solnaspelaren Torbjörn Tiusonen och en Jonas Häggqvist som båda har över 1700p på datarankningen. Tredje och fjärdespelare verkar dock klart sämre. Denna serie kan vara helt öppen i placeringarna 3-8. Det kommer bli jämnt!

Seriespelet del 2 kommer så fort Thomas Axelsson på stbtf är klar med serieindelningen för Stockholmsserierna. 

Stockholmspingisen sommar 2013

Hej kära läsare!

Här kommer mitt första blogginlägg på denna nya blogg som ska handla om allt möjligt inom Stockholmspingisen. Övergångar, seriespel, rykten, klubbarna, tränarna o.s.v.
Min målsättning är att lägga in 2-3 inlägg i månaden.

Vi är inne i mitten på augusti nu och det är många som börjar damma av pingisracket efter sommaruppehållet. Säsongen drar igång på riktigt i september även fast det varit några tävlingar under sommaren. Detta första blogginlägg kommer fokusera på Silly Season, nulägesanalys och annat. Fokus kommer ligga på de sex största föreningarna.

Spårvägen/Boo KFUM

De tajta samarbetet mellan klubbarna har nu gått så långt att deras B-lag i Superettan numera ska heta BooSpåret BTK. J-O kör vidare en säsong till i Pingisligan och bland nyförvärven hittar vi b.la Stockholmsprofilen Tobias Bergman som lämnar Norrtulls SK. Om Tobbe spelar i Pingisligan eller Superettan vet jag ej för tillfället och det kan vara så att Tobbe själv inte vet det i dagsläget. Som vanligt frodas det utav talang i Spåret/Boo och man kan hitta många lag i seriesystemet från Pingisligan och neråt. Den elitbredden denna förening har på både senior och ungdomssidan är imponerade och de står i en klass för sig i huvudstaden idag.

Ängby SK

Får bittert nog fortsätta i Division 1 med herr A-laget. Har tappat talangen Jonas Sterner till BooSpåret BTK. Återväxten ser dock som alltid god ut för Ängby och med Nisse, Fladder, Martin och andra väldigt kompetenta ledare inom föreningen så känner iallafall inte jag någon oro. Jag tycker dock att man tappat mot Spåret i rollen som stadens bästa pingisklubb. Ängby har alltid varit känd för sin fina ungdomsverksamhet som både har bredd och elit. Dock så fick man för första gången på länge se sig omsprungna av Spåret i Stockholms Bordtennisförbunds årliga tabell ”Stockholms Bästa Ungdomsklubb”. Även fast denna tabell inte säger allt så säger den mycket. Man får poäng efter deltagare och placeringar på tävlingar som St:Erikscupen, Rookiecupen och TTEX-Talangen.

Norrtulls SK

Rankar jag som stadens tredje bästa klubb. Har gjort en imponerande resa senaste fem åren. Trots stor rotation på tränarna senaste säsongerna så har eldsjälarna Max Ansbro och Jocke Öhman behållit de största talangerna som numera håller yttersta Sverigeeliten i sin ålder. Man har även som alltid en stor bredd med duktiga seniorer och det dyker alltid upp någon ny f.d elitspelare i något utav deras seniorlag. Denna gång är det Kayore Kadiri som gör comeback. I skrivande stund ser jag att han vunnit HSE i Ängbys sommarpool så antar han går in i Superettanlaget. Norrtulls stora utmaning kommande säsong blir att behålla sina stora ungdomsstjärnor och bygga upp en nya kullar födda 2003-2006. Ny huvudtränare är Marcus Sjöberg ifrån Växsjö. Adam Hardarsson och Niklas Wallenström fortsätter ej.

KFUM Stocksund

Har precis som NSK gjort en imponerade resa senaste säsongerna. Här finns en bra mix mellan bra klass 2 och 3 seniorer samt duktiga ungdomar som står sig väldigt bra på ungdomsturneringar. Man verkar även lyckas få behålla merparten utav dessa duktiga ungdomar och har engagerade föräldrar och seniorer så jag tror på Stockan. Nu gör man även en satsning på A-laget i Div 2 då Mattias Ekdahl och Niklas Wallenström ifrån NSK är klara. Stocksund har även lyckats locka till sig talangfulla ungdomar ifrån Rotebro och Solna så det finns mycket framtidskapital. Blir mycket intressant att följa denna förening!

Tyresö BTK

Tyvärr har Tyresö haft några jobbiga år bakom sig. Trots en egen hall (Skrubbahallen) och en väldigt fin tradition som storklubb på 90-talet så placerar jag Tyresö som nr 5. Exakt vad detta tapp beror på vet jag inte. Nu har man ett A-lag i Div 2 och ett B-lag i Div 5 på seniorsidan. Det var inga många år sedan Tyresö hade fyra lag i det nationella seriesystemet (Elitserien-Div 3). Nu har man alltså ett, detta lag bygger helt kring Niklas Berg. Bakom Niklas verkar det vara oklart vilka som ska ingå, men i dagsläget ser det ut att bli Törnberg, Hasmats och någon till. Det laget kommer få svårt att ens klara Div 2…
På ungdomssidan finns två namn som ofta dyker upp på resultatlistorna. Nämligen Sebastian Lindgren och Erik Hogenäs. Dessa två fick chansen i B-laget som åkte ur Div 4, killarna tog matcher och men gick totalt minus i matchkvot. Det är alltså fortfarande en stor glapp ner för att hjälpa A-laget…
Håller tummarna att Tyresö bygger nytt på 2002-2006 kullarna och att det kommer fram en större bredd.

Hammarby IF BTF

Hammarby kommer in på sjätte plats på denna lista. Klubben hade potential att vara nr 3 bakom Ängby och Spåret för ett par år sedan men man verkar ha haft det kämpigt att ta detta sista kliv att verkligen etablera sig som en utav de större. För att ta detta kliv behöver man som NSK lyckats med behålla de stora talangerna och ha en bra seniorverksamhet. Detta verkar dock vara i gungning nu då talangen Felix Wallentin gått till Spårvägen och A-lagets stora stjärna Emil Holmsten lämnar klubben för Norrtulls SK kommande säsong.
Hammarbys A-lag som slutade i mitten av Div 2 ifjol kommer nu få det väldigt svårt att hålla sig kvar då nyförvärv saknas och spelare lämnat klubben eller tagit paus ifrån sporten. Det finns fortfarande en stor bredd utav klass 3 seniorer i klubben men dessa håller Div 3-4 nivå så det blir intressant och se om de lyckats behålla talangerna Silver, Tran och Thimon som är under ständig utveckling och bör kunna hävda sig mot dessa senior denna säsong. Klubben behöver även precis som Tyresö jobba med nya kullar födda 2003-2006 för att inte få ett jättetapp om några byter klubb eller slutar.

Bubblare för TOP 6

Segeltorps BTK, Järfälla BTF, IFK Österåker…

Kommande blogginlägg tänkte jag fokusera på det stundande seriespelet som berör Stockholmslagen. Tänkte gå igenom Div 2 – Div 7 samt Korpserierna så fort Stockholms Bordtennisförbund kommit ut med en preliminär serieindelning.